onsdag 1 oktober 2014

Tuschåterkomsten

Det var länge sen!

De senaste dagarnas sysselsättning kräver sitt inlägg på den här bloggen, därav min återkomst. Jag har nämligen vikarierat i bildkonst i högstadiet! Och det är hur kul som helst!

OCH jag har bildbevis:


Jag har förstås passat på att använda alla material som finns i tecknesalen (för det får man väl om man vikarierar?) och knåpat ihop den här, min allra första frihandhund!

Tecknesalen är tuschpennornas mekka, bara så ni vet.

Zentangle
Zentangle var något nytt för mig - självklart blev jag tvungen att testa. Försök själva, det är så roligt så det är inte sant!

Medan jag inte bloggar här så bloggar jag för det mesta på djurbloggen istället.

Ha det bra!


tisdag 18 februari 2014

Kolteckning: Hästöga

"Det är något med utsidan av en häst som är bra för insidan av en människa."

 -Winston Churchill


Och se, jag plockade fram mina papper och pennor till sist! Det satt hårt men den här gången blev jag riktigt nöjd med resultatet!

Tecknat med kolstift på vitt papper. Highlightingen har jag fixat med hjälp av formbart suddgummi som jag försöker bli god kamrat med även om det inte riktigt vill sig alla gånger ännu. Till mellantonerna använde jag en vaddtuss till de större områdena samt stompfer till de mindre. Jag fuskade lite grand och använde en blyertspenna 9B till skarpa linjer nära ögat för att jag inte skulle förstöra allt med kolstiftet.

Kol på vitt papper. Storlek: ca. A4 

fredag 14 februari 2014

Hur kommer det sig att du kan rita?

Nu ska jag svara på den frågan åt er. Svaret är enkelt. Det lyder: Jag vet inte.

Jag har alltid tyckt om att rita, måla och teckna och allt sedan jag var en liten flicka har jag ritat så fort jag har fått tag i en penna och haft tid över. Tecknandet har hela tiden verkat avslappnande på mig och när jag har riktigt bra feelis så vet jag inte ens om att klockan går när jag tecknar. Det fungerar inte alltid har jag märkt och inte heller blir slutresultatet alltid det jag önskat men så är det väl alltid oavsett vad man håller på med och brinner för.

Så är det väl också så att det man tycker om att göra och faktiskt ger sig på så blir man bra på om man har lite fallenhet. Jag tror att alla kan rita och alla kan lära sig tekniken, men naturen har också gjort sitt hos en del. Jag är till exempel urdålig på att i vissa situationer fungera socialt, något som andra i min omgivning är hur bra som helst på och som jag nog kan avundas så otroligt över. Då får man krasst konstatera att ingen är bra på allt men alla är bra på något.

Många frågar om jag har gått någon kurs i teckning och svaret är nej, det har jag inte. I högstadiet valde jag extra kurser i teckning, men i gymnasiet hann jag aldrig. Jag har använt mig av internet och främst Youtube när jag har velat lära mig nya tekniker. Det finns ju som bekant oändligt med material i cyber space. Jag lär mig också genom att titta på andras teckningar och då tycker jag att tecknebloggar är ett bra medium. Därför startade jag min egen.

tisdag 11 februari 2014

Stig lille

Det blev inte vad jag tänkte mig men i alla fall fick jag teckna och sjunga framför datorn så hårt jag förmådde en liten stund. "Min" lilla gris Stig på 170 cm  i mankhöjd och ungefär 600 kg tung som glatt hälsar mig välkommen genom att dregla mig i ansiktet varje torsdagkväll. Väldigt ofta får jag också från hästryggen uppleva den explosiva glädje som ligger i att rusa runt runt och ruska på huvudet så mycket det går. En hundraprocentig livsnjutare som förtjänar en massa tjäärlek (och det får han också).


Pastell på tonat papper. Tid: ca. 1,5 timme.

Plåster på såren

Det råder obehaglig tystnad på den här bloggen just nu. Det beror med allra största sannolikhet på min skolgång som allt annat blir lidande för. Även om jag inte hinner teckna så mycket så har jag fortfarande kvar alla mina hårbollar och fler är på väg, så jag uppdaterar djurbloggen ganska ofta. Man kommer dit genom att välja från balken ovan eller genom att skriva antasdjurgard.blogspot.fi. Lätt!

Men faktiskt, orsaken till att jag uppdaterar här idag är för att jag faktiskt ska teckna ikväll OCH imorgon! Det trodde ni inte! Ikväll ska jag teckna hästar och imorgon ska jag teckna trä. Jag har faktiskt fått användning för mina talanger i mitt ingenjörsarbete. Särskilt supersnärtigt är det inte att teckna genomskärningar för stockar, men det är lite roligare att sätta sin egen prägel på slutarbetet om man kan än att vara tråkig och sno alla bilder från någon annan. Just because I can! Ingenjörsarbetet är snart färdigt och idag släppte en stor sten från mitt hjärta när jag kunde skriva ut det och ge det åt någon i pappersform för att få feedback på dispositionen och förståbarheten. Heter det så? Hur lättförstått arbetet i sin nuvarande utformning är var det jag försökte formulera. Arbetet handlar om trä. Mer än så tänker jag inte gå in på här och nu, men om det finns någon nyfiken själ där ute så är du välkommen att fråga.

Medan ni väntar på mina klottor så får ni titta på ett par gamla teckningar som jag har för mig att jag kan ha visat er tidigare, men på något sätt måste jag försöka plåstra om er, mina trogna läsare som varje dag tittar till min lilla blogg och har blivit så besvikna på sista tiden. Förlåt så mycket.

Vattenfärg, någon gång på 10-talet. Inspirerats av Peder Fredricsson.

Flest "gillar" på Facebook. Färgpennor 2013.

Ett stulet motiv igen, tecknat för hand och färglagt på dator. 2009 kanske. De mest seriösa kossor jag någonsin tecknat.

onsdag 8 januari 2014

Sparkling

Igår satt jag och målade med akvarellfärgerna i timtal men det sket sig. I början går det alltid bra men så händer det något och så blir det bara pannkaka av alltihop och då blir man lite bitter. Men så hade jag en så bra skiss igår, så idag tog jag helt enkelt skissen istället och gjorde något av den. Här är den:

"The average dog is a nicer person than the average person." -Andrew A.

Jag tog mig friheten att gimpa in en supernova eftersom jag förstörde den egentliga meningen med bilden.

Ta hand om varandra!

tisdag 7 januari 2014

P!nk

För evigheter sedan började jag teckna ett porträtt men så blev det liggande på hyllan. Om man riktigt ska hårklyva här så är det inte färdigt än, men det får duga.

Blyerts på A3. Timantal: okänt.
Den här gången gimpade jag in referensfotot nere i hörnet. Den här gången har jag spenderat mer tid på ögon, näsa och mun än vad jag någonsin gjort tidigare. Håret hade jag inte nerver med, så därför blev det som det blev. Någon scarf orkade jag inte heller med.