söndag 23 december 2012

Vad passar bättre till jul än en chokladtårta?


Till botten:
200 g mörk choklad
50 g smör eller margarin
6 ägg
2 dl socker
3 dl mandelpulver
2 tsk bakpulver
1/2 dl vetemjöl

Hacka chokladen. Smält smöret i en kastrull. Rör ner den hackade chokladen och rör det till en jämn smet. Separera äggulorna från vitorna. Vispa äggulorna och sockret vitt och pösigt. Vänd ner chokladen. Blanda med gaffel ihop mandelpulver, vetemjöl och bakpulver. Vänd ner i smeten. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd ner i smeten. Grädda i en springform (diameter 24 cm) i mitten av ugnen på 175 grader celcius i en timme. Det gör inget om kakan är lite kladdig när en timme har gått. Svep in kakan i en handduk och låt stå och svalna över natten.

Till fyllning (mousse):
200 g mjölkchoklad
200 g naturell färskost (jag använde Philadelphia Original)
3 dl vispgrädde

Hacka/bryt chokladen i bitar och smält i en kastrull. Låt den svalna. Rör färskosten mjuk med en sked. Häll i den svalnade chokladen och rör om ordentligt. Vispa grädden. Vänd ner i ost/chokladröran. (Du har nu gjort din egen chokladmousse!)

Skär bottnen i två skivor. Skvätt en aning julmust (eller kall glögg...) på det som ska bli den undre delen (ifall den inte är värst kladdig). Bred ut moussen över hela bottnen och sätt på den del som ska bli "lock". Ställ in i kylskåp och låt stelna.

Till glasyr:
100 g mörk choklad
1 dl vispgrädde

Hacka chokladen. Koka upp vispgrädden och ta av plattan. Rör ner chokladen och rör tills smeten är jämn. Ringla sedan ut glasyren över kakan, både ovanpå och på kanterna. Det går bra att breda ut chokladen med en kniv. Ställ sedan i kylskåp och låt stelna.

Kakan kan man servera som den är, odekorerad, eller så kan man som jag gjorde dekorera den med pudersocker. Stjärnan fick jag till genom att rita ut en stjärna på en bit bakplåtspapper (med vinkeln 72 grader åstadkommer man en stjärna som har fem uddar) och sedan klippte jag ut den. Jag satte bakplåtspapperet på plats efter att glasyren hade stelnat lite. Då tog jag en sil och strödde pudersocker över stjärnan, ganska tätt blev det. Sedan lyfte jag bort papperet och strödde lite lätt över resten av kakan (men inte så tätt så att stjärnan skulle försvinna).

In med kakan i kylskåpet på nytt och så inväntar vi julaftonskväll och alla gäster och så hoppas vi på att ingen är allergisk mot choklad.

God jul och gott nytt år!

lördag 22 december 2012

He händ på ha tiin tå Quirinius va ha som bistämd i Syrien, å he va tå som i kom från tzejsar Augustus et allihop i hejla vääde sko läta se skattskrivas. He jik ut på ti rist i bomärtzi sett på in listo som i saan sko ga’as ett tå i sko bitalas skatt. Tå var i så, et allihop sko faa ti ha staan vannifrån di va hejm så Josef som släktast på David å termee haft röötre siin i Betlehem, foor tii, allt från Nasaret upp ti Judeen ti Betlehem. Mee se haft a Maria som a sko dzift se mee å som vänta båån.

Såläng di va i Betlehem sko o fööd å ho föödd in pojk. Ho linda in a å laa a i in jito. He finnsta nämligen int na ryym åt döm naadestans.

Tär i byyji lååg i na fååraherda å vakta juure siin om natte. Tå mittiallt sto in Herrens ängel mitt framåföri och he bara lyyst åkring döm å ti vart alldejlis til se åv föfäran. Ängeln sa åt döm: ”Iis int-in va rädd. Ja komber me bådi om in stooran glädje som ska räck åt vainda ejn. Ida’ ar in frälsar vaari föödd åt äär i Davidas staan å ha e Messias, Herren. Ni ska skåda ett ett lihhli båån som ligge linda i in jito.” Mittiallt va i fullt åv ängla som sjungd å prisa Gud.

”Ära åt Gud i höjde å leta i vaa friid på joole åt all som a a väld ut!”

Tå ängla haft firi tiibak upp ti himle sa dömte heerda åt varaar: ”Nå, noo måst vi jo faa ti Betlehem å skåda va i ritti e som Herren a leta ås få veta.” Ti håsa iväg å likväl hitta di Maria å Josef å et lihhli båån som lå i in jito. Tå di hadd siitt i birätta di va di haft höört om bååni. Allihop som hört åpåå vart förundra ivi va di haft sakt. Maria, ho too allt til se å bigrunda i jyyft i hjärta sett. Herda foo tibak å tacka Gud fö allt som di haft siitt å för et he va prisis så som he haft vaari sakt et i sko vaa.

torsdag 20 december 2012

T
omten 





Mitt på vinträ ä tsöldä håål
Stsäänona blinkar å lyyser
... Fålttsi såver i en ååvsiides gåål

... Heila natuurä ryyser
Mååna ha stidsi, å lyyser klaar
Snöö ligger dsuup över allt di haar
Löövä ha folli och bjärcka ä nätsin
Tåmttä eismen halls vätsin

Staar tär så gråå vi föusä deiss
Så gråå moot en viitan driivå
Skådar såm förr, just samaleiss
Åpp imoot måånas stsiivå
Skådar moot skooji, såm mörk å varm
drar åkring gåålä en tryggan karm
Grobblar på gårrsvååran gååtå
Finns ä na svar på hä fråågå ?

Han riiver i håårä allt 'an förmåår
Skakar på hövå å ondrar
"Nää, hä fråågå är noo alltför svåår
hor håårt ja änn tänker å fondrar
Nu haar int ja tiide ti grobel na meir
Arbeitstiima ti vaal jo allt fleir
Nu ska ä årdnas å pysslas
I kväld ska int jäär knysslas

Syynar nooga vareeviga dörr
Tsänder visst på all lååsa -
Koddona snusar i höiji som förr
Drömber åm såmarä i bååsa.
Pållä i stallä håckrar tyst
Helst vil án haa nu just
Haavra å timoteeshöiji
He sko ´an ita me nöiji

Fåårföuses dörä han öppnar på glänt
Siir hor di såver tär inne
Eingang hadd e jo reintååv hänt
Ät toppä hadd rambla åv pinne
Prissi i kåijå siin gläfsar nätt
Viftar på romppå, mårrar tär'ätt
Läng ha di tsänd varaader
Prissi, å all tömti aader

Tåmttä han vil nu ti sist gaa inn
gåålses fålttsi så näära
Noo ha han märkt, ätt di haft i sinn
arbeitä hans haa i äära
Tassar i kamarä in på tååna
Sockar tyst å skådar på bååna
Läng han staar i höönä
Dehär är hans bästa löönä

Söis ha 'an siitt döm, faar å såån,
samblas åkríng sama boolä
föödas å froodas, men vadanifråån
kåmber di hij ti joolä
Ungdooma kåmber i mängda stoor
Saan di växt opp, så bort di foor
Kåmber, å är , försvinder,
Gååtå vaal alder na minder

Tåmttä han kliiver på höjskolla saan
säss å tar ååv se skooa
Höögst ondi taatsi, såm an är vaan
Nederåm svälonas booa
Nu är svälonas booa toom.
Saan närmber maj, tå allt böri bloom
Hiiååt di kåmber ååter
Fluuer, kvittrar å lååter

Svälona ti fluuer jo vääden åmm
Mytsi di åt tåmttä berättar
Int' naa äntå åm gååtå, såmm
alder fråån sinnä läättar
Dsinom en spundså i trangan vråå
lyyser på gobbä från mååna en stråål
måånjuus i stsäddsi blänker
Tåmttä grobblar å tänker

Skooji ha tystna, int'en suus
Liivä på ååkrä ha dåmna
Langt fråån ååge hörs forssä bruus
Tycks heila vääden ha såmna
Tåmttä lyystrar; å halft såm en drööm
tycker sä gliidandes neer i en strööm
ondrar, vartååt vi ska fara
ondrar vann källdå må vara

Köldä åm nattä på vinträ ä svåår
Stsärnona gliiser å blinkar
Öga på tåmttä ä vååt åv en tåår
Mååna åt gobbä vinkar
Mörkrä täätnar kring bygd å land
Snöö ligger kald på sjöö å strand
Bjärcka å aspa staar nätsin
Tåmttä eismen är vätsin

måndag 3 december 2012

Jölp.

Det hopar sig något förskräckligt. Varför ska det gå på lågvarv i evigheter för att sedan övergå i hundrafemtio procent de sista veckorna före jul? Alltid? I nuläget går varje dag åt till att fundera på hur jag ska hinna bli klar med allt innan jul. Vissa dagar gör jag inget annat än funderar och då funderar jag så mycket att jag inte får något annat gjort. Listan kan göras lång:

  1. Stålkonstruktion att dimensionera, beräkna och rita
  2. Tre rapporter om byggnader med inomhusluftproblem att skriva åtgärdsförslag för
  3. Betongkonstruktioner att dimensionera
  4. Byggnadsmekanikuppgift (som vi inte ens har fått ännu)
  5. Tent i stålkonstruktion
  6. Tent i produktionsteknik?
  7. Tent i fastihetsunderhåll?
  8. Tent i byggnadsmekanik
Vi har nio skoldagar kvar innan jullov.

Jag dör lite varje gång jag konstaterar att jag inte kommer att hinna få klart allt inom utsatt tid. Jag som alltid tvingar mig själv att hinna bli klar i tid och att alltid lämna in saker omsorgsfullt färdigställda. Hittills har det gått ganska bra med alla arbeten. Jag bestämde mig redan första året att jag inte skulle göra några arbeten under helger och det har jag lyckats hålla till 99 %. När man har helg ska man faktiskt ha det för det måste man få ha för annars blir man utbränd. Nu är jag dessvärre illa rädd för att det inte kommer att lyckas fram till jul för det håller på att gå över styr det här.


torsdag 29 november 2012

Ikväll blir det inte mycket gjort kan jag tala om! Har gått i skola från klockan halv ett till halv sju idag. Egentligen är det inte så lång tid i skolbänken, men jag hann ju vara vaken så länge innan det blev dags att gå till skolan så dagen känns lång i alla fall.

I morse började jag med att brassa på i kakelugnen utan kakel hemma. Björkved är det bästa som finns när det är småkyligt. Sedan åt jag frukost, matade katten (fast i omvänd ordning... Bortskämd katt? Sällan...) hämtade posten, kollade mailen, packade väskan, gick via fammos, startade bilen och körde mot studiestaden.

I skolan lärde jag mig inte särskilt mycket nytt idag. Egentligen borde jag väl nog det men det gick liksom inte. För egentligen, finns det någon i hela världen som föredrar att gå i skolan på kvällar framom dagar? Uuööh. Shoot me.

När är det tänkt att man ska hinna med alla skoluppgifter då? Ja, inte på kvällarna efter skolan i alla fall. Jag har på känn att det blir en lååååång dag imorgon innan jag får ta helg. Jag har ett långt stålarbete på hälft som knappt är påbörjat, tre rapporter om dåligt inomhusklimat som jag ska analysera och skriva åtgärdsförslag till, snart kommer en mördaruppgift till i byggnadsmekanik och säkert ett betongarbete också. Gud förbjude. Man borde alltså räkna, räkna, räkna för annars hopar det sig och då sitter man kvar där sen när alla tenter ska skrivas före jul.

Fast ibland går det inte att räkna för det blir fel och fel och fel och då är det lika bra att sätta undan beräkningarna tills det känns som om hjärnan är piggare.

Annars är det ingen idé.


onsdag 28 november 2012

Ikväll har jag bakat "myror" enligt följande:
ca 75 g margarin
3/4 dl socker
2 msk sirap
3-4 msk kakao
hackad mandel
corn flakes
Mariannekross

Smält ihop allt i en kastrull. Börja med margarinet, sockret, sirapen och kakaon och rör tills det blir slätt och mjukt. Ta bort kastrullen från plattan och rör ner corn flakesen, den hackade mandeln och Mariannekrossen. Rör om ORDENTLIGT. Det ska vara så mycket torra ingredienser så att all massa binder till det torra, det ska alltså inte flyta omkring en massa gegga. Sätt sedan över i små formar eller klicka ut direkt på bakplåtspapper på en plåt eller på ett fat och ställ in i frysen. Låt stå i frysen tills massan stelnat ordentligt.

Ingredienserna kan varieras i mängd och sort men det här är ungefär vad jag brukar använda. Garanterat inte hälsosamt men ack så gott så här lill-lördagen till ära.

måndag 26 november 2012

DU DIN KLANT TILL CYKLIST I JAKOBSTAD I MORSE: Om du hade en svart cykel, utan reflex, bar svarta kläder UTAN reflex och förutom detta även trodde gott om mänskligheten och skippade hjälmen också, och cyklade över Pedersesplanaden klockan 8.15 idag; om du läser detta så vill jag att du ska veta att du var äckligt nära att bli en död cyklist idag!! Gör inte om det, tack! Med blotta förskräckelsen och puls på 230+ och inte ens en blick bakåt från cyklisten kunde vi båda två fortsätta våra dagar som det var tänkt.

söndag 25 november 2012

Nu har jag hängt upp julstjärnan i fönstret så nu är mysfaktorn uppe i 100 %.

Igår red vi dressyr en halvtimme och sedan hoppade vi andra halvtimmen av ridpasset. Det var ett riktigt bra upplägg av ridpasset för hästen blir så bra mellan hjälperna efter att man värmt upp inför hoppningen med dressyr. Stig var mycket duktig. Han hade inte gått någon lektion innan så han var som en ångmaskin att sätta igång och väldigt het, men lyssnade bra på mina hjälper ändå. Först tränade vi övergångar med korttrav till halt till korttrav på långsidan, sedan gällde det att samla hästen på kortsidorna och göra halt på mitten. Sedan skulle vi rida i skritt och börja tvära på långsidan och i tvärningen övergå till korttrav och hålla samma tvärning hela långsidan till slut. Hoppningen fixade vi enkelt med ett hinder på ändvolten som vi hoppade varv efter varv. Det var inget högt hinder och övningen gick ut på att komma så rätt på det som det bara gick.

På tisdagkväll ska jag till stallet igen, men den här gången är det mamma och scouterna som ska rida. De lär ha tjatat om det i flera terminer och nu har mamma äntligen gett med sig, så på tisdag alltså. Jag ska med som moraliskt stöd för mamma har inte ridit mer än en gång och då tvingade jag upp henne på Lilleman och hon höll i sig skithårt i sadeln hela varvet runt manegen och sedan vågade hon inte släppa taget och sitta av. Hon har varit med och acklimatiserat sig en gång när jag red, så det går nog säkert bra på tisdag. Jag tror att det lättade en aning när jag talade om att det faktiskt pågår en gubb-grupp där för tillfället som kämpar på för fulla muggar!

lördag 24 november 2012

Äntligen helg!

Idag ska jag spendera eftermiddagen i stallet med mina fyrbenta halvtonnare till vänner. Jag missade förra helgen eftersom jag jobbade då, så idag ska jag ta ut lite extra av kvalitetstiden där.

Så länge jag inte behöver rida Fortuna så går det nog bra. Hon är nämligen ett fall för Ponnyakuten, om hon gick under gränsen för mankhöjden vill säga... Hon är lat men det räcker inte bara med det. I skritten och traven fungerar hon bra, men när man ger galoppskänkel stannar hon och vägrar gå framåt. Ibland stannar hon om man tränar övergångar från halt till skritt eller halt till trav också, men det händer inte lika ofta som det där med galoppen. Så har hon lärt sig att lyfta galopp först när ridlärarinnan kommer med långpisken efter henne. När hon nu då får praktisera detta i princip varje dag för olika ryttare, mindre och mer erfarna, så har hon fastnat i träsket. Och man blir rentav arg av att rida henne! Senast jag red henne jäklades hon också men efter lektionen tyckte ridläraren että pärjäsit ihan hyvin selässä ja hevonen liikkui todella innokkaasti kun liikkui... ja Fortunalle riittää kun laukka sujuu eteenpäin. Man har lite svårt att ta åt sig av beröm efter att man ridit och varit frustrerad sjuttio procent av tiden på hästryggen.

Håhå. Men om man får den att lyfta galopp en gång utan att den stannar så känns det som en seger! Det händer ibland men det händer SÄLLAN.

Här: "Snälla julgubben..."

torsdag 22 november 2012

Jag har ingen aning om vad jag ska bli när jag blir stor. Nästa gång jag fyller år blir jag tjugotvå men jag väntar fortfarande på den dag då jag blir stor. Egentligen vet jag inte om jag väntar på den, det går rätt så bra det här med att vara liten också.

"När jag blir stor" ska jag i alla fall bli byggnadsingenjör, eller konstruktör. Fast egentligen hade jag tänkt att jag skulle bli veterinär. Hur det nu sedan gick så kom jag aldrig så långt som till att ens söka till veterinärmedicin. Istället fick jag kortslutning i hjärnan och ställde till med detta kråtasverk och studerar byggnadsteknik idag. Men egentligen är det inte heller så hemskt långt från vägen eftersom  jag alltid har tyckt om att rita och har haft ett fantastiskt räknehuvud (tack gode Gud) och ett tag funderade på att studera till arkitekt men inte riktigt hittade det jag ville med det. Då föll sig konstruktion så naturligt eftersom att man som konstruktör får - om man har tur - vara lite arkitekt på samma gång om man ritar och räknar. Visst kan jag ångra mig ibland och visst finns det förskräckligt mycket i den här branschen som inte intresserar mig ett dugg men som jag nu ändå har börjat studera och kommit fram till att det nog är lite intressant ändå. Gällande räknehuvudet idag är det ungefär som med världsekonomin: det fluktuerar. Jämfört med en del framstår jag som räknenörd men om jag jämför mig med andra ingenjörer så räknar jag som en kratta rätt så ofta.

Nu har jag ungefär ett års studier kvar och så ska jag skriva ett slutarbete och få det godkänt och hämta ut papper som det står mitt namn på samt att jag får kalla mig ingenjör. Men jag vet inte om jag vill arbeta som ingenjör. Lagom tidigt att komma på det nu, jag vet.

Visst, jag tycker fortfarande om att räkna och rita men det där ansvaret som kommer i samband med det är jag inte alls så säker på att jag vill axla. Dessutom blir jag inte alls hög av tanken att sitta framför datorn i tid och otid var eviga dag.

Om vi enbart talar om vad jag vill och glömmer begränsningar som pengar, tid och lämplig utbildning så skulle jag vilja ha en gård med hästar, hundar, katter, får, getter, höns och kaniner. Gärna åkrar att bruka också, och skog att rida i. Ett stort trädgårdsland med massor av grönsaker, frukt och bär skulle inte heller vara fel. Däremellan djuren skulle jag nog kunna tänka mig att rita ett hus eller två mellan varven.

Tja. Hur får man ett sådant liv att gå ihop då?

I själva verket ligger detta scenario skrämmande nära min situation just nu frånsett att jag inte har några egna hästar hemma, ingen hund, inga får och inga getter. Ännu. (Hähä. Hoppas att min karl läser det här.)

Allt det jag nyss önskat mig är sådant som får mig att trivas hur bra som helst. Och ja, jag trivs med det jag har där jag bor. Jag bara önskar att det fortsätter så i framtiden också och att det blir en levande bondgård av det hela.

Och att vi får vara glada och lyckliga resten av våra liv. Oavsett vad vi jobbar med.



Jaha. Vad vet vi för nytt idag då?

Till att börja med måste jag tala om hur knäpp min telefon har blivit på senaste tiden. Plötsligt kan den börja "blinka", dvs. displayen slår på och av med tio sekunder emellan. Skitirriterande bara det. Därtill laggar klockan. Och alarmen. Det att klockan laggar, det tål jag nog för den slår om till rätt tid bara man har ro att vänta två sekunder, men att den laggar så att alarmen inte slår på när de ska, DET gör mig alldeles svettig och het! Hur många gånger har detta hänt då? Typ femton. Fast bara en gång så att jag kom för sent till jobbet, de andra gångerna har jag bara tänkt stiga upp tidigare hemma för att hinna med allt som jag tänkt mig. På senare tid har den också börjat stänga av sig och blockera mig totalt. Då går den inte ens på fast man trycker på av/på knappen. Då måste man nämligen pilla ut batteriet och tumma lite grann på kontakten inuti och sätta tillbaka batteriet på nytt. Då kommer den kanske på. Telefonen i fråga är köpt i mars om jag inte minns galet. Så imorgon när jag kommer hem från studiestaden så ska jag gå till telefonbolaget och kräva en ny telefon på garanti alternativt att de fixar min nuvarande. För jag har fått nog av lagg!

Jag ska skriva en rapport nu. Om jag inte gör det nu så har jag på känn att det inte kommer att bli skriven någon rapport alls. Den ska handla om förra veckans seminarium.

Så borde jag diska också.

Och räkna lite förskjutningsmetod.

tisdag 20 november 2012

"You can close your eyes to the things you don't want to see, but you can't close your heart to the things you don't want to feel."
Johnny Depp

måndag 19 november 2012

Det här med måndagar har jag liksom aldrig riktigt förstått...


Vi hade flyttat om lite i schemat (nu är det tänkt att ni ska verka förvånade...) så vi körde byggnadsmekanik idag efter att vår vanliga skoldag gått till ända. Vi försökte oss på förskjutningsmetoden men eftersom alla var trötta och sura eftersom det är måndag, ingen hade fått någon mat sedan halv tolv, caféet stängde för tidigt och läraren var fyrtio minuter försenad så gick det inget vidare den här gången heller ! Jag tror faktiskt och tycker att det är en fantastisk beräkningsmetod sen när man väl inser att man kan få ut alla svar man vill (ja, nu blev det ju överdrivet nog...) men det går aldrig hem vad en frihetsgrad egentligen är och vilken väg dedär sedans momenten och pilarna ska ritas in. Idag lärde vi oss att man - helt fritt - får spegelvända och skriva formlerna bakfram om det behövs. Vem i hela friden har utveckat en metod som tillåter allt det här? Varför har vi ens formelpapper med elementarfall om det sist och slutligen ändå går att göra som man vill förutsatt att man får en symmetrisk matris i slutändan?

Jag fattar nada.

Päron.

Eller så har det att göra med att virrpannor försöker lära virrpannor eller att vi har mekanik alldeles för sent på dygnet.

Det är en himla tur att jag varit ute och "joggat" (hur det nu kunde vara möjligt med mina förutsättningar att komma fot om fot), duschat och fått med mig "Sandmannen" hemifrån för det är nämligen den som jag kommer att ägna mig åt resten av dagen. Inte åt någon dum beräkningsmetod.

Imorgon far jag hem.

söndag 18 november 2012

Den här helgen har gått alldeles för fort. I fredags när jag kom från studiestaden var vi så trötta båda två och utan att ha en aning om vad klockan var så visade det sig att vi var färdigduschade redan klockan 21, vilket är synnerligen ovanligt hos oss nattsuddare som brukar kunna hålla på till ett, halv två på nätterna.

Igår jobbade jag mellan nio och ett så det blev tidig väckning igen en gång den här veckan. Igår tog jag ledigt från ridningen eftersom det skulle ha blivit en så lång dag borta hemifrån annars. På kvällen bakade vi pizza och sedan hälsade vi på hos mamma.

Idag har vi varit på mässa och träffat en massa folk. Egentligen fanns det inte så mycket att se. Det var i alla fall vad jag tyckte. Efteråt hälsade vi på morföräldrarna. Sedan nattade vi alla våra djur och nu är det söndagsmys som återstår.

Dvärgsilkestuppen som föddes i somras har börjat gala men det befinner sig i målbrottet något förskräckligt så man kan inte annat än skratta åt den då den gal. Den går tillsammans med de äldre brahmahönsen och en dvärgsilkeshöna som blivit hackad av sin egen flock. Tanken är att de två samt de yngsta kycklingarna ska få bilda en egen liten flock.

Kaninerna har vänt uppochner på jordgolvet i gamla stallet och är hur stolta som helst över sina nya gångar (...) De har fått riktigt tjock och fin vinterpäls också, så det tyder på att det blir en kall vinter i år.

Och det värsta av allt: vår katt har börjat äta bulla! Den håller på att bli lite småtjock så det är nog inte alltför hälsosamt för den att äta en massa sött också. Det är första gången jag har en katt som äter sött. Konstigt.

Imorgon är det vardag och skola igen som gäller. Jag stannar i studiestaden över natten för jag har en timme på tisdag också. Sedan tänkte jag att jag kanske skulle gå på en loppisrunda innan jag drar hem. På onsdag är jag ledig minsann!

torsdag 15 november 2012

Eftersom jag har en äkta förkärlek till svenska dialekter så sitter jag alltid nusomdå och letar igenom vad Internet har att erbjuda. Idag hittade jag följande skrivet på närpesiska som publicerats i HBL. (Källa)

  "Ja talar allti närpessproåtche me aar Närpesboar shenn i Helsingfosch. Men fö ti itt vaar klassa som allmänt undeli så bruk vi haståt byt uvi ti hyögsvensk, å buri bensk som e häiter, tå nar som itt kan dialektin komber mie i samtaale. Föscht tjändest e konstigt ti mitt i allt taal hyögsvensk me in arin Närpesbo. I Närpes talar an ju mest bare hyögsvensk i skolan, å tier bare me lärarin. Men hitche je unjefär som tå två finlandsvenskar talar me kvarar åp svensk å in person som talar finsk komber mie i samtaale. Tå sviengär all uvi ti finsk. 

Ja skriivar nestan allti åp dialekt i e mejl elå i e textmieddäiland åt aar Närpesboar, o anna folk som föschtoår dialektin. Ti viet hölis an ska skriv je itt allti så lett, fö na skrivriegler ha nu itt jag åtminstone foå lärt me i skolan. E je bare ti föschyök skriv som e loåter. 

E kan hiend att ja a vari mäir moån om moodäschmuoåle mett sedan ja flytta froån Närpes. E je in vikti däil åv män identitiet å ja je livrädd fö ti mist an." 

 Skribenten är journalist i Helsingfors men född och uppvuxen i Närpes.

Jag tycker att skribenten får fram även min huvudtanke i sin allra sista mening (som jag nog blir tvungen att översätta till standardsvenska för annars finns det risk för att en hel del inte begriper vad jag dillar om): "E je in vikti däil åv män identitet å ja je livrädd fö ti mist an." Det är en viktig del av min identitet och jag är livrädd för att gå miste om den.

Om du går till källan och läser kommentarerna till denna kolumn så ser du ganska snabbt att det är ett rätt kluvet folk som sagt något där. Bland annat den här, en av många: "Förbjud närpesiska, detta imbecilla bonnläte som får en att skämmas som finlandssvensk." Jag vet inte vad imbecill betyder men orden förbjud, bonnläte och skämmas klingar negativt så jag drar slutsatsen att imbecill inte är desto positivare det heller. Det var nog riktigt elakt då man riktigt tänker efter. Jag kan faktiskt tillägga att jag anser att österbottniska dialekter klingar mycket vackrare än nyländska. Det är ett snällt sätt att uttrycka ett svar till den där elaka kommentaren. Slutdiskuterat.

Jag skäms inte för att jag är finlandssvensk. Jag är stolt över att vara finlandssvensk. Här finns så mycket att ta vara på som har en massa kultur och historia i bagaget och en otroligt stor mångfald bland språk och seder. Jag rent utsagt älskar att lära mig nya ord och uttal på finlandssvenska dialekter och jag kan skratta hur länge som helst åt uttryck som folk i min omgivning häver ur sig bara för att det låter så roligt.

Nu är ju närpesiska inte min dialekt men jag kan stolt och högaktningsfullt försvara den ändå. (Jag råkar visst  också känna folk som kommer att tacka mig för det där.)


Nu gjorde jag en header sådär ur rockärmen men det får duga tillsvidare.

Seminariet är slut och det återstår två lektioner till den här veckan. Så imorgon far jag hem-hem. I helgen ska jag jobba, mindes jag just. Det blev inte mycket ledigt den här veckan. Men nästa vecka blir det lite mindre spring så jag får helt enkelt vila upp mig då istället.

onsdag 14 november 2012

Håhåja. Onsdaan på sticko! Det var sannerligen en dag fylld till bredden! Vad har jag gjort då? Jo, i morse tog jag bilen in till stan eftersom seminariet hålls i andra änden av stan och att jag därför inte orkade gå dit för att det skulle ha tagit så himla lång tid i så fall. Sedan roadade vi det sista inför seminariet, såg till att datorerna var på, att Power Pointarna fungerade, att streamingen kom igång, att ljudet funkade, konkade klädhängare... Ja, allt man kan tänkas behöva göra. Sedan åt vi en GOD lunch på Strampen(!) bestående av stekt potatis med ugnsbakad lax och trattkantarellsås(!!!). Seminariet bjöd. Jag trodde att man inte "fick" ha svampsås till fisk men det finns faktiskt inga ord som skulle kunna beskriva hur ofattbart gott det var! Som min bordsgranne och goda vän sade: "Det är som bomull för själen!"

Efter lunchen började seminariet och jag delade ut hörlurar åt alla som ville komma åt simultantolkningen. Den bör få ett plus i kanten eftersom gästerna och föreläsarna kommer från både Finland och Sverige och seminariet därmed går på två språk. Jag har sagt varsågod, andra kanalen och sedan ON och ole hyvä, toisella kanavalla ja sitten ON jag vet inte hur många gånger idag. Om jag pratar i sömnen inatt så är det förmodligen det jag kommer att rabbla.

En riktigt FRISSAM tant har jag råkat ut för också, men henne går jag inte desto närmare in på här. Det törs jag inte för hon såg så farlig ut. (Och det var hon säkert också, en sådan där som låser in små barn i potatiskällare och står och skrattar elakt utanför medan barnen gråter.)

Efter seminariet for jag in till stan igen, promenerandes den här gången, och hälsade på en kompis. Ett par timmar senare gick jag till lägenheten igen. Just nu har jag fått ett släng av hemlängtan tror jag. Jag har blivit bortskämd med korta veckor i skolan och lediga dagar mitt i veckan så nu känns det ganska vemodigt att vara borta hemifrån hela veckan, även om det har gått mer eller mindre bra i två års tid innan skrivande stund.

Nu blir det snart natten tror jag. Min karl har meddelat att "Sandmannen" ligger hemma på bordet så det gör inte min hemlängtan mindre precis...

tisdag 13 november 2012

   Så här blev det:

Adelinde och Parzival

Jag har drybrushat för tredje gången i mitt liv. Jag blev inte helt nöjd med slutresultatet men ett par detaljer blev riktigt bra. Det som blev dåligt var:

  1. Strukturen är halvfärdig på jackan men kanske främst på hästens huvud, pannlugg och man.
  2. Handen som håller det tänkta grimskaftet ser ut att vara i plast... 
  3. Grimman saknar sitt "läderblänk"
Det som blev bra var:
  1. Adelindes ansikte
  2. Parzivals ögon och mule
  3. Skuggorna på jackan (även om de hade fått vara ännu mera framträdande)
  4. Hårbandet och hårfallet
  5. Skuggorna på hals och nacke (Adelinde)
Tekniken jag använt här är dry brush. Det går ut på att man gnider in oljefärg i penseln så att den blir torr. Eller ja, helt torr blir den ju inte, men det heter att den ska vara torr i jämförelse med oljefärg som man inte gjort något med, för den är ju kladdig och våt. Efter att man doppat penseln i oljefärgen (i mitt fall Lefranc & Bourgeois Ivory Black) "målar" man på ett hushållspapper så att det mesta av färgen går ur den. Det ska finnas så lite färg i den så att det knappt syns. Sedan målar man på papperet med lätta penseldrag för annars kommer det bara att se kladdigt ut (och det gör det på den här också på ett par ställen). Vill man ha det mörkare så målar man helt enkelt fler lager. Det är för att det är betydligt lättare att lägga till färg än att sedan få bort den, tro mig. Man kan nog, om man målar tillräckligt tunt, sudda bort färgen, men då ska man se till att man har bra suddgummin som inte förstör och smetar ut färgen. Mina är vanliga PVC-fria vita saker från Faber-Castell. Ett gott tecken på att suddet fungerar är att det kommer en massa ludd av det.
Jag hade tänkt skapa en header till den här bloggen men GIMP svek mig på alla sätt och vis så nu blev det ingen. Får så lov att vara utan ett tag till.

Nu känns det som om jag har en kreativ svacka. Jag får sådana ibland. Det innebär att inget i skapandeväg går att genomföra fastän jag vill det hur mycket som helst. Till exempel kan en kreativ svacka te sig på följande vis: jag får för mig att rita något men när jag kommer igång så konstaterar jag att det blir fel hela tiden och att det inte blir att se ut så som jag vill att det ska se ut. Eller också kan jag bli sådär håga på att teckna något men sedan kan jag inte bestämma mig för vad jag ska teckna.

För ett par veckor sedan började jag måla en grej men så tog det stopp där. Den är nästan färdig, så när som på ett par timmars arbete. Jag undrar om det slutar med att jag skruttar ihop den eller om den har en chans att bli färdig om jag sätter igång med den nu..?

måndag 12 november 2012

Idag slutade jag lite tidigare så jag passade på att åka och hälsa på Anna, Oskar och Aron på deras gård. Det var länge sedan jag var där sist och jag har nog ärligt talat saknat stället lite grand. De har skaffat gotlandsfår, getterna Gösta och Jessica, höns, en tupp, två kaniner och en kattunge sedan jag var där senast. Getterna var SÖTA! och jag har kommit på att jag nog skulle kunna ha sådana jag också. Gösta utforskade mommos stickade vantar mycket noga. Fåren var av brutal storlek och jag gillade nog dem också men de var blyga och vågade inte komma fram och hälsa.

Kattungen från i somras hette Laban, fast om vi frågar Aron så hette den Baban, och den var orange och vit. Den hade mycket bra tålamod och gjorde inget elakt fast kvadden på snart två år bar omkring på den med huvudet neråt och svansen uppåt.

Mat fick jag också: leverbiffar. Jag äter aldrig det längre. Jag har så högt hemoglobin så hälsovårdare har avrått från att äta lever, persilja och blodplättar. Hade jag varit i lågstadieåldern hade jag jublat över detta för vem ville inte ha papper på att man slapp äta blodplättar? Idag åt jag däremot leverbiffar och det smakade riktigt bra.

Nu anser jag dagen vara räddad och tänker inte göra något mer av värde ikväll. Jag ska gå och lägga mig tidigt, tror jag. Imorgon börjar jag inte förrän klockan 11.45 och så är jag dessutom ledig mellan klockan 13.15 och 16.15 (tror jag). Till kvällen har jag mördarmekanik några timmar. På onsdag och torsdag befinner jag mig på seminarium hela dagarna och ska tydligen sköta tekniken. Seminariet kommer förresten att streamas och jag tror att vem som helst kan ta del av det... Det är bara det att jag vet inte alls var det kommer att streamas. Anyhow. Sisäilmapaja 4 är det i alla fall som gäller, ja nostetaan kissa pöydälle Pohjanmaalla.

På fredag har jag väl vanlig skola igen och sedan är det helg och jobb som gäller. Uhh..! Den här veckan blev en aning full. Det var inte riktigt såhär som jag hade tänkt det.

söndag 11 november 2012

I helgen har jag hunnit med en hel del. I fredags efter skolan stannade vi i skolan med vår klass för att vi skulle ordna inför nästa veckas seminarium. Vi hade trehundraåttio (380) mappar som skulle fyllas med utställares broshyrer och föredraghållares presentationer och tillsammans blev det ungefär femtio saker i varje mapp. Den som inte är så bra på huvudräkning konstaterar snabbt att det var ett sjuhelvetes mycket slit innan alla papper var inmappade. Den som är bra på huvudräkning kommer fram till att det var 21000 saker som blev inmappade. VILKEN TUR att en del av vår klass ska bli arbetsledare när de blir stora och därför kunde arrangera detta projekt så att det gick fort och smidigt. Vi klarade det på två och en halv timme.

I lördags på morgonen förklarade vi båtsäsongen avslutad och lyfte upp bryggorna i båthamnen. Sedan bar det av till stallet på dejt med min allra första äkta kärlek, Lilleman. Lilleman och jag tränade dressyr för ridlärarinnan och fick massa beröm för det. Det är säkert ett år sedan jag ridit honom och det var ett riktigt kärt återseende vi hade igår.

torsdag 8 november 2012

Idag har det varit skoldag igen. Vi har varit till ett höghusbygge och tittat på betongelementmontering. I vit hjälm, reflexväst och skyddsskor, precis som en dagisklass. Det var bara en lina med knutar att hålla i som fattades, just en sådan som man hade i dagis när man skulle ut och gå. Skämt åsido. Tycker faktiskt rätt bra om skyddsskor nuförtiden. Det krävdes bara att jag skulle få en spik genom foten förrän jag tog mig tid att inse att jag faktiskt behöver använda sådana ibland. Mina skor är obekväma from hell och jag ska skaffa nya bara jag blir rik...

Ungefär så här kunde min julklappslista till tomten se ut i år:

  • ridunderkläder
  • ridstövlar i läder
  • ridhjälm
  • bekväma skyddsskor
  • skohylla
  • vägghylla till badrummet
  • tavellister till vardagsrummet
  • fähusoverall
  • en egen häst
  • fårskock
  • massa pengar förstås
  • och säkert en massa annat.
Ridunderkläder därför att jag är trött på att ha bh-banden nere på överarmarna och en massa skavsår av sömmar här och var. 

Ridstövlar i läder därför att mina skor och chaps börjar vara uttjänade efter sju långa år. Skorna har jag haft hos skomakaren två gånger sedan jag köpte dem och de är faktiskt bra och bekväma, men det senaste budet hos skomakaren är att de inte går att laga fler gånger. (Neeeej!) Chapsen har jag ridit i i drygt ett år. Köpte dem från Hööks för en lite för billig peng, eftersom ytan gick sönder allt för snabbt fast jag höll dem rena efter varje ridpass. Bekväma är de dock. 

Min ridhjälm går samma typ av öde till mötes som mina ridskor. (Hur i hela friden tvättar man en ridhjälm på bästa sätt??) 

Skyddskor med stålhätta avsedda för användning på byggarbetsplatser ska kosta mer än 29 € för annars är de styva och kalla och obekväma och... 

En skohylla har jag önskat mig av min karl och han har lovat att snickra ihop en. Hos oss ligger alla skor hullerombuller och ingen hittar någonsin det de ska ha. Karlen har även fått en till liknande uppgift: en liten vägghylla till badrummet. 

I vardagsrummet håller jag på och funderar från och till hur man ska göra med väggarna och jag har kommit fram till att det är tavellister det ska vara där. Så ett par sådana, tack. 

Overallen kommer till användning när jag tar hand om våra djur i vinter. 

Hästen har jag önskat mig varje jul sedan jag fyllde fem år så den finns med även på årets lista av principskäl. 

En fårskock önskar vi oss båda två (vi har så underliga intressen)... 

Pengar är förstås sådant som alla förstår att alla behöver men som ändå är det som är mest ojämnt fördelat av allt på vårt klot.

Fast jag är glad om jag får ett par stickade sockor.

onsdag 7 november 2012

Jaa! Lars Kepler har kommit ut med en ny bok! Den heter Sandmannen. Gissa vem som köpte den från Adlibris för ungefär tio sekunder sedan..!



Jag har läst alla Keplers tidigare böcker och alla böcker har varit något utöver det vanliga. Alla böcker kan läsas som fristående men de hör ändå ihop sinsemellan.

Jag återkommer med recensioner när jag skrivit dem...

tisdag 6 november 2012

Nu är jag hem-hemma. Äntligen. Jag är ledig imorgon, det är ju onsdag. Studiestaden känns fortfarande inte som hemma. Den kommer nog aldrig att göra det. Skolan känns bättre än vad den någonsin har gjort förut men lägenheten och staden kommer nog alltid bara att vara "borta". Om man hälsar på någon i mitt trapphus där klistrar de sig uppefter väggen och stirrar på en och tänker "Fel i huvudet?" så att det syns utanpå. Tro mig. Jag har prövat. Hem-hemma finns det alltid vänner och grannar nära till hands om man vill ha sällskap. Här är det tvärtemot trapphuset. Här anses man ha fel i huvudet om man inte hälsar på andra människor. För att citera en av mina lärare: "Så är det."

Nu ska jag rita en situationsplan. Ha det så bra!

måndag 5 november 2012

Nu går räknandet inget bra alls. Därför går jag och lägger mig. Jag börjar pinsamt sent imorgon.
Idag är det vardag igen och jag är i studiestaden och pluggar. Eller ja, försöker i alla fall. Det är skönt nu när vi för en gångs skull inte har tent varannan dag för det blir man bara trött av. Nu har jag istället två inlämningsuppgifter kvar att lämna in, varav den ena ska bli färdig tills imorgon. Den andra måste jag räkna hemma där jag har Mathcad. Jag har åtminstone lärt mig en sak under den här ingenjörsutbildningen: var man kan prioritera. Det är nog ett måste att prioritera här för om man ALLTID ska ha gjort precis ALLT inom utsatt tid så går det inte. Det går kanske om man inte har något annat liv och några intressen över huvud taget. Nog spekulerat om det. Vad jag ville ha sagt var att jag är försenad. Med båda uppgifterna. Skolans fel, förstås.

Idag har vi haft långa dagen för den här veckan. Vi fortsatte med förskjutningsmetoden. Idag gick det lite bättre än senast vi försökte. Jag kan inte påstå att jag förstod allt men det blev klarare, så att säga.

Le secret est venu á la lumière du jour aujourd'hui. Tout d'abord, je n'avais pas pensé à dire la vérité, mais ensuite je l'ai fait quand même. C'était tout simplement un person qui a demandé. Men de tog det bra. Till all lycka.
***
I helgen reagerade jag starkt då media satte ut bilder på en totalkvaddad bil som varit med i en bilolycka var chauffören omkom. Åtminstone jag tycker att man - för att respektera anhöriga - kunde låta bli att publicera sådana närbilder i tidningar. Att respektera anhöriga är väl det minsta man kan kräva då dödsolyckor inträffar?

söndag 4 november 2012

Idag har vi städat upp på gården. Alla krukor, vattentunnor och trädgårdsredskap har åkt in i boden så nu får vintern komma. Den första snön hann ju redan smälta bort men vi antar troget att den kommer på nytt i vanlig finländsk ordning. Det brukar förargligt nog inträffa ett par dagar efter jul.

För tillfället har jag en tigerkaka på gång i ugnen. Det är evigheter sedan jag bakade något senast. Det har varken funnits tid eller ork. Även fast jag bor tillsammans med ett kakmonster. Men nu blev det i alla fall en tigerkaka enligt följande:

200 g margarin
2,5 dl socker
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 dl mjölk
2 msk kakao
1 msk vaniljsocker

Vispa fett och socker poröst. Rör ner äggen, ett i gången. Vispa till en jämn smet. Blanda vetemjöl och bakpulver och rör ihop med gaffel. Vänd ner detta i smeten. Tillsätt mjölken. Dela smeten så att en tredjedel hamnar i en annan bunke. I den röres ner kakao. I resterande degen röres ner vaniljsocker. Smörj och bröa en form om ca. 1,5 liter. Häll ner hälften av den ljusa smeten. Häll ner kakaosmeten över den. Häll till sist över resten av den ljusa degen. Rör om med gaffeln så får kakan ett marmorerat utseende. Grädda i nedre delen av ugnen på 175 grader Celcius i ca. 1 timme.

Ikväll blir det palaver av den mer informella sorten då vi ska gå igenom ritningarna över huset och garaget som jag ritar. Huvudritningarna är färdiga så när som på situationsplanen som jag skulle få elektroniskt från kommunen. Jag hoppas att mitt förslag vinner mark för annars blir jag tvungen att rita om allt. Men det tror jag nog att det gör. Andra som sett det har tyckt om det, och inte tror jag nu att kunden skiljer sig så mycket från den breda massan.

Det som blir över av kvällen kommer att gå till skolarbete, gud förbjude...

torsdag 1 november 2012

Mitt dygn idag har alldeles för få timmar. Jag behöver minst fem timmar till. Klockan är 21.30. Jag började skolan klockan tio imorse. Jag gick hem därifrån klockan 19. Idag har jag nästan hunnit rita färdigt projektet, bara diverse balkdimensionering kvar... Men huvudritningarna börjar vara färdiga och det är mest panik med dem.

Ikväll har vi försökt lära oss att behärska förskjutningsmetoden men det gick nog inget vidare då alla var hungriga och grumliga i ögonen efter en lång dag full med teori. Ändå ska man envisas med att hålla oss så långa dagar. Undra på att folk går in i väggar lite här och var...

När jag väl kom till lägenheten fick jag gå och handla eftersom jag knappt har varit här i höst. Efter att jag hade ätit något satte jag mig ner med betongkonstruktionerna, vilket vi har tent i IMORGON. Tiden har inte alls räckt till att hinna läsa på allt som borde läsas på den här veckan! Ojoj. Vi får allt se hur det går. Något material får vi inte heller ha med oss, föhäärda i! Hittills har vi fått det i alla konstruktionsämnen men inte nu tydligen. Därtill var man inte särskilt snabba med att informera om detta hittipå heller.

Så nu då jag har pluggat konstant hela dagen anser jag mig vara välförtjänt av en kopp glögg. Och jag vet fortfarande inte hur jag ska bete mig för att hinna läsa allt jag ska ha läst. It's not gonna happen.

Imorgon far jag hem. Då är det äntligen helg.


 

onsdag 31 oktober 2012

Idag är min lediga vardag den här veckan. Skönt och välbehövligt, särskilt efter gårdagens skoldag som slutade med mördarmekanikprov som tog tre timmar att skriva. Provet bestod av tre uppgifter, den första en trestödsbalk som var fast inspänd i ena änden och hade diverse utbredda laster och punktlaster samt en konsolände som skulle räknas om till lastmoment och punktlast. Den skulle lösas med vinkeländringsmetoden. Den andra uppgiften var en symmetrisk fyrastödsbalk med olika värden på EI och skulle lösas med Mohrs metod.  Den sista uppgiften var en symmetrisk gerberbalk som man skulle rita moment- och tvärkraftskurvorna för. Jag räknade som en tok och hann inte riktigt reflektera över mina svar som jag fick för alla uppgifter men rent spontant så tror jag att jag är godkänd men att jag har en massa slarvfel i den första uppgiften. Typ.

Idag borde jag rita lite på det där huset jag håller på med. Nästan färdig, så när som på lite skorstenar, en farstukvist, situationsplan, ett garage, måttsättning samt ett par detaljer och en fönsterbalk. Jag ska gå till kommungården och fråga efter den gamla situationsplanen och hoppas på att den finns arkiverad någonstans fast det var väldigt länge sedan det gamla bygglovet söktes. Annars måste jag springa omkring och mäta och ha mig och det skulle jag gärna undvika då tomten är en hektar stor.

Bara att sätta igång då, antar jag. Först måste jag bara youtuba lite "AutoCad annotation technique" eller dylikt...

fredag 26 oktober 2012

Ett stilla snöfall över vårt lilla, lilla hus. Det är som på julafton... ehm. Den tjugosjätte oktober. Det lockar att sätta upp vår stora vita stjärna i fönstret men jag tror att jag kan hålla mig ett litet tag till. Bara så att ingen ska börja fundera för mycket.

Idag är jag ledig från skolan och imorgon är det lördag så det betyder att det inte är någon panik ens med tentläsning. Denna vecka har jag tentat bort både kursen i företagande och ingenjörsengelskan och nästa vecka tentar jag byggnadsmekaniken och betongkonstruktion. Ikväll ska jag faktiskt göra klart en inlämningsuppgift i byggnadsmekanik som snart kan börja liknas vid beräkningsporr. Det är en 38 meter lång femstödsbalk med en med avseende på mitten symmetrisk triangellast som som störst är 100 kN/m, dvs. 10 ton. Jag har äntligen löst alla stödreaktioner och moment med vinkeländringsmetoden för hand. Det tog bara ett litet tag och blev fel ungefär sjutton gånger, men nu stämmer momentekvationerna för alla balkdelar vilket är fantastiskt. Ikväll ska jag försöka mig på moment- och tvärkraftskurvan i excel samt renskriva mina beräkningar.


torsdag 25 oktober 2012

Har tentat bort ingenjörsengelskan nu. Det gick förvånansvärt smärtfritt med tanke på att jag gjorde allt annat än läste på tent igår. Några enstaka ord glömde jag förstås bort, som till exempel deterioration och decay. Nu vet jag att de två orden är synonymer och att de betyder förfall och det kommer jag aldrig att glömma.

Igår gjorde jag alltså annat än vad som stod på schemat men det får man ibland sträcka sig till. Jag träffade en körsnär och fick äntligen min lilla blårävspälsbit att sy en boll av och fäste den på mössan som jag stickade klart för en månad sedan. Egen design. Väldigt fin om jag får säga det själv. Jag har ett nystan kvar av garnet som jag använde och av det håller jag på gör Lovikkavantar.

***
Jag undrar vad det ska bli av den här bloggen. Jag är fortfarande inte alls säker på om jag kommer att uppdatera den. Jag har bloggat på andra ställen men slutat efter cirka fyrahundrafemtio inlägg. Min stil är provokativ och med det kommer problem men inget jag publicerat har någonsin varit osanning. Ett provokativt skrivsätt är förövrigt ett bra sätt att engagera folk och få förändringar till stånd men man måste alltid akta sig så att man hela tiden kan stå för allt man plitar ner. Och fastän man kan det så blir det ändå problem.

Så vi ska se hur det går med det här provocerandet i framtiden. Jag lägger kanske av. Trots att det är en hobby i sig att provocera. As I would express myself as the engineer I'm about to become: I like engineering, but I love the creative input.

tisdag 23 oktober 2012

Hallå?
Det här är ett sista försök att ta upp bloggandet igen.
Om det lyckas eller ej vete fåglarna.
Det får tiden utvisa.